.

Han är en sån underbar liten pojke och det är tur jag har honom som kan vända om mitt humör på en halv sekund med sitt underbara glada lilla ansikte. Cornelia är ju som de flesta barn i 1,5 års åldern, mycket gnäll mycket trotts och ska testa vad hon kan komma undan med. Hon är så smart den här lilla fröken och varje dag går ut på vem som kan manipulera vem mest. Mitt humör är ju lite hetsigare nu och jag kokar av ilska många gånger om dagen p,g,a den här lilla fröken, men det varar bara i några sekunder. Hon är ju väldigt söt och rar många gånger också. Men det är skönt att man iaf har ett "lätt" barn just nu. Casper är så snäll och mysig, men börjar visa lite humör och temperament han med, men oftast är det för att han är trött. Då är det bara att gå och lägga honom i sängen, stoppa in nappen i munnen och lägga snuttetrasan över huvudet på honom, sen sover han... = )
Man kommer verkligen sakna den här tiden då man kan pussa och krama och gosa hur mycket man vill. Sen blir det svårare och man får tigga och be om en puss, men än så länge njuter jag av vad vi har idag...

ja för det gör jag nästan... Fast jag bantar inte utan har bara ändrat mina matvanor och hoppas på att gå  ner i vikt på så sätt. nu är jag 4 kg från min vikt jag hade när jag skrev in mig och var gravid med Cornelia, så kan jag bli av med de sista  gravidkilona så känns det  bra. Sen är det många kg till som jag örsökt bli av med i många år. Mitt mål är att komma ner till 63 och det är 12 år sen jag vägde det.... Hoppas det inte tar 12 år att gå ner bara.

 

 

Här skriver jag om mina resultat....