Talar ut...
Jag tänkte tala ut lite om varför jag har den här bloggen och vad jag tycker och tänker om det jag gör själv.
Jag började gör anteckningar som jag inte publicerade först utan bara hade för mig själv först. Den största anledningen var nog att jag ville göra föra anteckningar och ta bilder av hur jag försöker gå ner i vikt, men jag skämdes lite över det. Sen bestämde jag mig för att endå publicera det jag gör, för att dela med mig av det till andra. På så sätt är jag inte själv och tanken var nog lite att jag skulle känna skyldighet till att fortsätta och prestera något. Det har alltid varit lättare att göra saker för andra än för mig själv, även om jag själv är den som tjänar på det.
Nu har jag hamnat i en period då jag skäms lite för det jag gör och känner. Jag tittar en hel del på thinspo videos på youtube och jag gillar det. Det funkar faktiskt som en inspiration till att inte äta. Det är just det som jag skäms över. Jag vet att många människor lider av sjukdomar för att dom tänker på det här viset. Det är inte accepterat att tänka så. Men jag är inte sjuk och jag är trotts allt i behov av att gå ner i vikt. Jag tror att det jag skäms över är nog även att jag inte gör det på det rätta sättet. Jag motionerar inte så mycket som jag egentligen borde, jag äter inte efter några modeller utan skadar kanske min kropp istället. Dessutom äter jag bantarpiller som absolut känns som en dålig sak att göra. Men jag kan inte göra något annat än att strunta i att äta ibland och ta mina tabletter. Jag mår endå väldigt bra just nu och har gått ner i vikt för första gången i mitt liv.
Om jag ska fortsätta skämmas över det jag gör så kommer jag aldrig att nå mitt mål, istället tänker jag vara ännu mer öppenhjärtat och berätta allt om vad jag stoppar i mig och hur jag mår.
Jag vet att mitt beteende inte är någon förebild för yngre tjejer som redan har en normal vikt, men däremot är jag en förebild för alla som faktiskt är överviktiga och äter för mycket. Man måste bryta den onda cirkeln och bli normalviktig innan hela kroppen havererar.
Nog om detta nu. Jag önskar att jag hade några bilder som kunde visa på lite förändring av min kropp, men jag tycker inte att det är något märkbart än, så jag avvaktar ett tag till.
Jag började gör anteckningar som jag inte publicerade först utan bara hade för mig själv först. Den största anledningen var nog att jag ville göra föra anteckningar och ta bilder av hur jag försöker gå ner i vikt, men jag skämdes lite över det. Sen bestämde jag mig för att endå publicera det jag gör, för att dela med mig av det till andra. På så sätt är jag inte själv och tanken var nog lite att jag skulle känna skyldighet till att fortsätta och prestera något. Det har alltid varit lättare att göra saker för andra än för mig själv, även om jag själv är den som tjänar på det.
Nu har jag hamnat i en period då jag skäms lite för det jag gör och känner. Jag tittar en hel del på thinspo videos på youtube och jag gillar det. Det funkar faktiskt som en inspiration till att inte äta. Det är just det som jag skäms över. Jag vet att många människor lider av sjukdomar för att dom tänker på det här viset. Det är inte accepterat att tänka så. Men jag är inte sjuk och jag är trotts allt i behov av att gå ner i vikt. Jag tror att det jag skäms över är nog även att jag inte gör det på det rätta sättet. Jag motionerar inte så mycket som jag egentligen borde, jag äter inte efter några modeller utan skadar kanske min kropp istället. Dessutom äter jag bantarpiller som absolut känns som en dålig sak att göra. Men jag kan inte göra något annat än att strunta i att äta ibland och ta mina tabletter. Jag mår endå väldigt bra just nu och har gått ner i vikt för första gången i mitt liv.
Om jag ska fortsätta skämmas över det jag gör så kommer jag aldrig att nå mitt mål, istället tänker jag vara ännu mer öppenhjärtat och berätta allt om vad jag stoppar i mig och hur jag mår.
Jag vet att mitt beteende inte är någon förebild för yngre tjejer som redan har en normal vikt, men däremot är jag en förebild för alla som faktiskt är överviktiga och äter för mycket. Man måste bryta den onda cirkeln och bli normalviktig innan hela kroppen havererar.
Nog om detta nu. Jag önskar att jag hade några bilder som kunde visa på lite förändring av min kropp, men jag tycker inte att det är något märkbart än, så jag avvaktar ett tag till.
